​​​​​​​​Stöd i skolan – vilken hjälp kan mitt barn få?

Jag tror att mitt barn behöver stöd i skolan. Hur går jag vidare?

Om du tror att ditt barn behöver extra stöd, ta kontakt med skolan och berätta om dina funderingar. Om du inte får hjälp av läraren kan du vända dig till skolans rektor. Det är rektorn som ska se till att eleverna får det stöd de behöver och som beslutar om olika åtgärder.

Vilket stöd kan barn få i skolan?

Vilket stöd barnet kan få i skolan beror på vilka svårigheter barnet har, men det finns i huvudsak två nivåer av stöd: extra anpassningar och särskilt stöd.

Exempel på extra anpassningar i skolan

Om ett barn riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen ska skolan snabbt ge stöd i form av så kallade extra anpassningar. Extra anpassningar kan till exempel vara att läraren anpassar sina instruktioner och det arbetsmaterial som eleven använder.

Exempel på särskilt stöd i skolan

Om anpassningarna inte är tillräckliga ska skolan utreda om eleven behöver särskilt stöd för att nå sina kunskapsmål. Till särskilt stöd räknas insatser som läraren normalt sett inte kan genomföra i den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att eleven får en resurs eller får läsa vissa ämnen i mindre grupp. Det särskilda stödet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram, efter att behoven utretts i en pedagogisk utredning.

Läs mer om extra anpassningar och särskilt stöd i skolan hos Skolverket.

Vad är en pedagogisk utredning?

En pedagogisk utredning kan göras i olika syften. Om syftet är att utreda barnets behov av särskilt stöd gör man en kartläggning av barnets situation i skolan. Därefter bedömer man om barnet är i behov av särskilt stöd för att kunna nå målen med utbildningen.

Som förälder ska du få möjlighet att ge dina synpunkter i den pedagogiska utredningen, och du har även rätt att läsa utredningen när den är klar. En pedagogisk utredning kan också göras inför utredning av exempelvis dyslexi och neuropsykiatriska svårigheter. Den kan också göras vid utredning om barnets rätt till anpassad grundskola.

Vad är ett åtgärdsprogram?

Ett åtgärdsprogram är ett dokument som skolan ska upprätta när ett barn behöver särskilt stöd. Där skriver skolan ned vilka behov barnet har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara, vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning barnet ska få stöd.

Ett åtgärdsprogram kan omfatta både svårigheter med inlärning och andra svårigheter kopplat till exempelvis koncentration, socialt samspel eller frånvaro, om det påverkar möjligheten att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås nu eller på sikt.​

Om du inte är nöjd med det åtgärdsprogram som skolan tagit fram kan du överklaga innehållet till skolväsendets överklagandenämnd.

Måste barnet ha en diagnos för att få stöd i skolan?

Nej, det finns inget sådant krav i skollagen. Barnet kan få stöd av skolan utan att ha en diagnos. Skolan ska anpassa sin verksamhet så att alla elever når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar.​

Vad kan jag som förälder kräva gällande mitt barns rätt till stöd i skolan?

Skollagen är tydlig kring att eleverna ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I lagen står det inte exakt hur stödet ska se ut men som förälder kan du kräva att skolan tar fram ett stöd som är fungerande för ditt barn.​

Har barn rätt till stöd även i förskolan?

Barnet har rätt till stöd i förskolan om det på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är rektorn vid förskolan som ska se till att barnet får stöd, och som förälder ska du få möjlighet att delta när stödinsatserna utformas. I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan. Det är rektorn som bestämmer hur åtgärderna ska dokumenteras.​

Har man rätt till stöd i gymnasiet?

Ja, rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller även i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, inklusive introduktionsprogrammen.​

Mitt barn har dyslexi. Kan jag kräva att skolan ordnar en Ipad eller dator?

Nej, sådana detaljer är inte reglerade i lagen, så det kan du inte kräva. Däremot har skolan en långtgående skyldighet att ge stöd till eleverna utifrån deras behov och förutsättningar.​

Elever med dyslexi har alltså inte ”rätt” till egen Ipad eller dator, men då det är ett bra stöd i undervisningen är det ändå vanligt att man får tillgång till sådana digitala hjälpmedel och inlästa läromedel.

Vi har mycket konflikter kring läxor. Måste barnen ha läxor?

Varje skola kan själv välja om man vill arbeta med läxor som en del i undervisningen. Många skolor har läxor men det finns också skolor som väljer att inte ha det. Om en skola använder sig av läxor ska läxorna göra att eleverna utvecklas och de behöver förberedas, förklaras och följas upp. Om en elev har stora svårigheter att förstå läxorna eller på grund av funktionsnedsättning inte kan hantera skolarbete hemma, finns möjlighet för skolan att anpassa läxorna alternativt plocka bort dem.​

Mitt barn vill inte äta i skolan. Vad kan jag göra?

Man behöver ta reda på varför barnet inte vill äta i skolan. Ibland är svaret givet, men ibland behöver skolan göra en kartläggning för att förstå problemet. Det kan till exempel handla om att miljön i matsalen är för stökig eller att barnet har svårt att äta viss typ av mat på grund av hur den känns, smakar eller luktar.​

Om det är miljön som är problematisk så kan en lösning vara att barnet får äta i ett lugnare rum. Om det handlar om maten så kan man i vissa fall ansöka om önskekost. Många kommuner vill att man styrker behovet med ett läkarutlåtande.​

Mitt barn vägrar gå till skolan. Vilka skyldigheter har skolan?

Skolan är skyldig att utreda varför ett barn inte kommer till skolan. Det är rektorn som ansvarar för att utredningen görs. Skolan ska fokusera på skolrelaterade orsaker till frånvaron och åtgärda de brister som finns. Det kan till exempel handla om att barnet inte fått rätt stöd, är utsatt för kränkningar eller att det finns brister i skolpersonalens bemötande.​

Om skolan misstänker att det finns svårigheter i hemmiljön som orsakar frånvaron är skolan skyldig att anmäla detta till socialtjänsten.​

Vad har skolan för skyldigheter gällande mobbning?

Om någon känner sig utsatt för mobbning eller kränkande behandling ska skolan ta alla uppgifter och signaler på allvar. De är också skyldiga att utreda situationen. Om utredningen visar att någon har behandlats kränkande, måste skolan vidta åtgärder för att stoppa kränkningarna.​

Kom ihåg! Alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga i skolan. Om någon känner sig dåligt behandlad eller mobbad, till exempel retad, utfryst eller slagen, måste skolan agera.​

Jag är missnöjd med stödet i skolan. Hur kan jag gå vidare?

Om du inte får hjälp av skolpersonalen eller rektorn kan du vända dig till huvudmannen. Huvudmannen har ansvar för att verksamheten följer de regler som gäller och är skyldiga att ta emot och utreda klagomål.

Tänk på! Sk​olinspektionen utreder bara din anmälan om ditt barn går kvar på förskolan eller skolan. Om det handlar om mobbning eller kränkningar kan de dock göra en utredning även när hen slutat på skolan.

Fler tips och råd om hjälp och ersättningar

Nedan kan du läsa mer om olika sorters hjälp och ersättningar som du kan få.

• Omvårdnadsbidrag
• Merkostnadsersättning
• Tillfällig föräldrapenning

Kontakta Familjehjälpen!

Familjehjälpen är en service som ger vägledning till dig som förälder om samhällets stöd och ersättningar. Det kan till exempel vara om ditt barn har råkat ut för ett olycksfall, har problem i skolan eller har fått en sjukdom eller funktionsnedsättning. Här kan du läsa mer om Familjehjälpen och vad vi kan hjälpa till med.​