Det här ska du tänka på vid energilagring
Just nu får vi många frågor från er förmedlare om batteri- och energilagring, och det blir allt vanligare att företag köper in batterier för att lagra energi. Det handlar nästan alltid om litium-jonbatterier som placeras i containrar eller andra typer av byggnader som är avsedda för just energilagring. Eftersom den här typen av installationer och lagring är förenat med en del risker tänkte vi passa på att berätta om vad man som företag bör tänka på.
Fem tips från Trygg-Hansas expert
Johan Grönkvist är chef för riskingenjörerna på Trygg-Hansa. Han understryker att riskerna med batterilagring visserligen är små, men det är viktigt att vara förberedd om något händer.
– Sannolikheten att något skulle hända är liten, men om det händer blir bränderna kraftiga och får ett oerhört snabbt förlopp eftersom det är en så stor mängd energi samlad i ett väldigt litet utrymme. Då gäller det att vara väl förberedd, säger Johan.
Här kommer hans tips på hur man kan förhindra stora skador på batterilagringssystem eller Battery Energy Storage Systems (BESS), som det kallas på engelska.
- Se till att ha ordentligt skyddsavstånd
Containrar med batterilagringssystem ska placeras utomhus och så långt ifrån andra byggnader och containrar att branden inte kan sprida sig mellan dem. - Koppla larmet till räddningstjänsten
Installera ett automatiskt brandlarm med direktkoppling till räddningstjänsten så att de kan vara snabbt på plats. Ett övervakningssystem som känner av förändringar i batterispänning och temperatur är också en god investering. - Ha en genomtänkt krisplan
Krisplanen bör innehålla fyra olika delar: larmrutiner, insatsplaner för räddningstjänsten, säkerhetsrutiner för entreprenörer och servicepersonal, samt en plan för löpande underhåll, elrevisioner med mera. - Installera mekaniska skydd
Några exempel är tryckavlastning i taket, brandcellsindelning mellan batterier och styrsystem samt möjlighet för räddningstjänsten att koppla in vatten i containrarna. - Ta fram en kontinuitetsplan
Om systemet är viktigt för annan verksamhet är det viktigt att det finns en plan för bland annat sanering och bortforsling av skadad utrustning.
När det gäller batterilagring inomhus inväntar Trygg-Hansa Boverkets nya byggregler som kommer i januari 2025.
Roger Alm trappar ner – men släpper inte Onsdagsklubben
Roger Alm, mannen bakom Onsdagsklubben, vem är du egentligen?
De flesta känner ju mig, jag har arbetat i Trygg-Hansa i 12 år och haft lite olika roller, men merparten av tiden som förmedlarhusansvarig. I min roll idag ligger att agera såväl bollplank som eskaleringspunkt för dig som förmedlare och se möjligheter till att förbättra vår relation.
Under dina år som förmedlarhusansvarig har det hänt en hel del, kan du lyfta någon specifik händelse eller utmaning som sticker ut?
En av förändringarna är skiftet i konkurrens. Det har gått från att vara mellan förmedlarna och försäkringsbolagens direktdistribution till att vara mellan förmedlare och förmedlare utifrån de erbjudanden man skapar. Hur förmedlarmarknaden har konsoliderats är ytterligare en sak som blivit synlig över tid. Många små bolag har knutits till de stora organisationerna. Med det kommer förstås nya möjligheter i den förmedlade distributionen.
Pandemin var en utmaning för många, vad innebar den för dig i din roll?
För mig var det inte en så stor omställning. Men det jag såg på förmedlarmarknaden var hur mötesstrukturen ändrades. Innan pandemin hade man digitala möten, men de var få och orutinerade. Under och efter pandemin är majoriteten av alla möten digitala och till och med beslutsmöten har digitaliserats. De fysiska mötena är nu i minoritet. För Trygg-Hansa innebar det att vi fick ställa om från fysiska roadshows till digitala stormöten. Där föddes Onsdagsklubben. Vi har hittills haft fler än 100 onsdagsklubbar med ganska tunga namn på den digitala scenen, och både interna och externa föreläsare.
Hur ser du på framtidens digitala möten?
Digitala möten ställer betydligt högre krav på innehåll, inte bara mellan oss och dig som förmedlare utan även mellan förmedlare och kund. Det här är inget branschunikt. Det tidigare mötet mellan försäkringsbolag och förmedlarkontor utifrån frågorna ”Vad har ni på bordet?” och ”Något vi kan räkna på?” har ersatts av krav på kunskapsöverföring och marknadsinformation som är kritiskt för såväl förmedlaren som kunden. Allt hänger förstås inte på pandemin utan parallellt har den normala utvecklingen skett, som gått tillräckligt fort åt det digitala hållet.
Vad tror du personligen om förmedlarrollen framöver?
I den facilitets- och portföljiver som råder glömmer man lätt rådgivarrollen och den kompetens kunden efterfrågar. Jag tror helt enkelt att man som förmedlare behöver ”plugga mer” och öka sin kunskap kring riskhantering, villkor och skadeförebyggande åtgärder. Rollen som förmedlare kommer att bli mer konsultativ. Att tillföra värde till uppdragsgivaren blir mer väsentligt än att vara en analog pricerunner.
Hur ser du på trenden med faciliteter?
Tillför det mervärde för kunden är det bra, används det enbart för att öka marginalerna kommer marknaden att genomskåda upplägget. Min personliga förhoppning är att faciliteter leder till ökad konkurrens om produkten i stället för konkurrens om priset.
Har du något medskick till förmedlarna som läser?
Trots digitalisering, facilitering och all annan utveckling så får vi inte glömma kärnvärdet – att skydda företagens egendom och det man eventuellt kan ställa till med.
Men Roger, vad ska du hitta på nu?
Ja, från månadsskiftet är jag formellt inte förmedlarhusansvarig i Trygg-Hansa längre. Men det betyder inte att ni blir kvitt mig, utan jag kommer fortfarande dyka upp både digitalt och fysiskt som moderator i Onsdagsklubben, vid branschdagar och liknande i Trygg-Hansas regi. All annan tid kommer gå till fler mil på cykeln, längre turer med båten och andra resor. Jag ska bli fritidsforskare helt enkelt!